Pluggar hjärntumörer
Delade upp områdena i gruppen så jag och Therese fick "behandling". Blev lite besviken på kursmaterialet för det finns inte mycket information om hur man behandlar det.
Visst, det stod att man kunde använda strålning, cytostatika osv, men inte alls mycket om de olika behandlingsmetoderna.
Får hoppas att det räcker såhär, svårt när det inte finns att hitta någonstans.
Imorgon ska vi träffas med basgruppen och skriva ihop alla delar, kanske även börja på powerpointpresentationen till redovisningen.
Nu ska jag göra färdigt mina frågor till vinjetten om lungsjukdomar som vi ska ha till imorgon, hämta min tvätt och sedan upp till dagis för att hämta hem lillemannen. Blir nog inte så mycket annat roligt som händer ikväll, mest plugga för min del.
Det känns verkligen att skolan har kommit igång nu ;)
Ingen rast och ingen ro!
Nyaste mästerverket
Detta hände i helgen och resulterade i detta mästerverk av Moi ;)
Måste säga att jag själv blev nöjd med resultatet.
Läger på Aspan
Den spenderades på Aspans lägergård utanför Ronneby, tillsammans med familjen och vänner.
Vi tog det bara lugnt och åt gott. Det blev också mycket bus för Ludvigs del, som trivdes hur bra som helst.
Shopping-tips! (ni med barn)
Har hittat en helt underbar "gammaldags" tröja till Ludvig, lite Emil-stil tyckte jag.
Fastnade för den direkt och kunde inte gå därifrån utan den då jag hittade rätt storlek :)
Tycker denna är helt underbar!
Hittad på Lindex, 149 kr
Dagens middag :)
Idag var svärföräldrarna på middag och vi bjöd på något riktigt gott!
Så kallad "fredagskyckling" med champinjoner och paprika som serverades med äggnudlar (istället för pasta som det står på receptet), och till efterrätt blev det vit chokladmousse med jordgubbssalsa! Mums! :D
Det blev mycket lyckat och alla var nöjda med maten. Och särskilt efterrätten som är så god att man skulle kunna äta ihjäl sig på den ;) Nam-nam!
För er som skulle vilja testa på denna underbart utsökta (och faktiskt löjligt enkla) mat så hittar ni receptet till kycklingen HÄR.
Och recept på den vita chokladmoussen med jordgubbssalsa hittar ni HÄR.
Visst ser det gott ut? ;)
Nu när allt kommer igång igen
Det var verkligen ingen mjukstart vi fick i måndags. Kastades direkt in igen med uppgifter, planering och föreläsningar.
Hade en föreläsning om Kardiologi igår och en om Smärta idag. Tycker det är intressant nu, det känns som att vi nu har börjat med de "riktiga" sjuksköterskeämnena.
Har också fått en ny basgrupp, som jag är mycket nöjd med! ;)
Första delen av denna terminen kommer vi vara "inne" på skolan och ha de teoretiska ämnena, och andra delen kommer vi ha "ute" på VFU. Denna gången är vi på landstinget och jag har fått placering på Rehab/Stroke i Karlshamn. Vilket känns helt okej för mig :)
Bara en vecka kvar
Det kändes som en evighet i början, men nu kan jag inte förstå vart tiden tagit vägen.
Jag undrar om det kommer kännas konstigt att gå tillbaka till skolan nu när jag vant mig vid att jobba?
Det kommer nog vara mest roligt att träffa alla man saknat under sommaren! ♥
Tillbaka till dagis
Kan säga att det inte var några problem alls när vi lämnade honom för inskolning och när vi skulle hämta honom ville han inte med hem :)
Tror att någon kanske har saknat dagis under sommaren?.....
Hoppas bara att det fortsätter lika bra. Men det tror jag nog att det gör!
Dagens I-landsproblem
Men, till min stora besvikelse, gick inte det!
Det fins ingen applikation för blogg.se och det går inte att gå in via deras hemsida för det enda man kan skriva är en rubrik. Det går inte att skriva i fältet för texten.
Hoppas att detta funkar snart, hade underlättat för mig i alla fall.
(Snacka om att detta verkligen var "Dagens I-landsproblem") ;) haha!
Nyklippt gräs och vinbär i näsan
Idag var vi ute hos svärföräldrarna och Johannes hjälpte dem att klippa gräset.
Ludvig lekte med kusin Rasmus och de körde traktor, spelade fotboll och åt vinbär.
Tills Ludvig ropade på mig och sa att han hade något i näsan...
Jag tittar och förväntar mig att se det vanliga, en stor snorkråka, men istället ser jag ett enormt, rött vinbär!
Som tur är lyckades jag få ut det, men jag kunde inte hjälpa att tänka på Madicken, när Lisabet stoppar en ärta i näsan. Likheten är slående. Kanske är detta något alla barn testar, att stoppa saker i näsan bara för att se vad som händer?
Haha, jaja det är väl så det är. Det gick bra och vi fick oss ett gott skratt! Undra vad han ska hitta på härnäst? ;)
Nattskräck
Mindre roligt när jag insåg att det bara var två timmar tills jag skulle upp och jobba... :(
Som vanligt när han blir sån så skriker han hysteriskt och är inte vaken, vi kan inte röra honom, inte prata med honom och absolut inte trösta honom på något sätt.
Man känner sig ganska maktlös när man inte kan hålla honom och trösta så det blir bättre.
En period sprang han till och med ut ur rummet skrikandes när vi rörde honom.
Jag har många gånger tänkt ringa BVC och fråga vad det är, men det har alltid lugnat sig efter några nätter och vi har ofta trott att han bara haft mardrömmar.
Idag ringde jag dock, jag kände att jag måste ha en förklaring till varför detta händer.
Sköterskan jag pratade med sa att detta med all sannolikhet var något som heter "nattskräck" eller parasomni.
Hon rådde mig att läsa mycket på internet om nattskräck och även kontakta BUP för råd och tips om det inte blir bättre eller om vi känner oss osäkra.
Såhär stod det på growingpeople.se:
"Nattskräck, som förekommer hos cirka 5% av alla barn, präglas av intensiv skräck, till skillnad från sömngång. Föräldern väcks av ett plötsligt, isande skrik från barnet som är skräckslaget och okontaktbart. Under en nattskräcksattack, men också vid agiterad sömngång, kan barnet rusa runt planlöst och riskerar att skada sig. Se därför till att rummet är säkert så att barnet inte kan göra sig illa. Både attacker av sömngång och nattskräck varar vanligen cirka 10-20 minuter, men upphör spontant genom att barnet somnar om. Efterföljande morgon minns barnet sällan händelsen. Barn som vaknar ur en nattskräcksattack återger ibland vaga minnesbilder av ospecificerad skräck. Dessa minnesbilder saknar den detaljskärpa som är typisk för en mardröm."
På eckerberg.se hittade jag lite mer info:
"Nattskräck är en gammal benämning på ett av många tillstånd som kan inträffa och fortgå under pågående sömn. Dessa kallas med en samlingsbeteckning parasomnier (latin för ”nära sömn”).
Vid dessa tillstånd beter sig barnet som om det var vaket, fast det i själva verket fortfarande sover djupt. Barnet sätter sig upp i sängen och stirrar med konstig blick. Det kan prata, smacka, dunka, klappa, går ofta upp ur sängen och det värjer sig mot närmanden. Barnet beter sig förvirrat.
Ibland ser barnet alldeles skräckslaget ut och kan skrika hysteriskt. Det är då man kallar det nattskräck, som alltså är en variant av de vanligare enkla förvirringstillstånden.
Attackerna brukar spontant upphöra efter tre till tio minuter men kan vara både kortare och längre än så. Plötsligt ser sig barnet omkring på ett normalt sätt och har då ingen aning om vad som hänt. Sedan somnar barnet oftast mycket snabbt.
Attackerna kommer oftast i slutet av just den första djupsömnperioden (ofta cirka två timmar efter insomnandet), när hjärnan skall koppla om till ytligare sömn. Det tycks som om hjärnan har svårare att göra denna omkoppling på ett normalt sätt ju längre djupsömnperioden varat.
Det är alltså större risk för en attack om barnet varit mycket i farten på dagen eller sovit dåligt eller för litet föregående natt. Har man sömnbrist att ta igen får man nämligen mer djupsömn i början av natten.
Det finns en klar ärftlighet för denna typ av parasomnier. Typiska nattskräcksattacker i 3-4-årsåldern är som regel lätta att känna igen. Men de kan debutera redan under spädbarnsåret och är då svårare att skilja från vanliga uppvaknanden. Några tecken som bör leda misstankarna till parasomnier är:
- att barnet inte ger fullgod kontakt när det ”vaknar” och att det värjer sig mot att tröstas
- att ”uppvaknandet” kommer en och en halv till två timmar efter insomnandet
- att någon förälder eller syskon haft nattskräck eller gått i sömnen som barn
Förvirringstillstånd och nattskräcksattacker är helt ofarliga. Även om barnet verkar skräckslaget upplever det ingen rädsla. Det upplever ingenting. De delar av hjärnan där upplevelser bildas är nämligen inte i funktion. De delarna sover fortfarande djupsömn till skillnad från andra delar av hjärnan.
Det bästa man kan göra som förälder är att just inte göra någonting. Framför allt inte låta sig dragas med i någon rädsla. Det är lätt att smittas av andras rädsla men här måste förnuftet tala. Det är inte alls synd om barnet, det behöver inte tröstas.
Tvärtom beter sig barnet oftast ännu värre när man försöker trösta det och ge kroppskontakt. Likaså om man försöker väcka det. Sitt alltså bara lugnt bredvid barnet och se till att det inte skadar sig (vilket ändå sällan inträffar).
Det är inga psykiska fel på barn som ofta har nattskräck eller andra parasomnier. Det beror inte på att barnet har det dåligt på något sätt. Det beror på en ärftlig benägenhet att reagera på detta sätt under en viss fas av hjärnans utveckling. Särskilt när man har fått för litet sömn."
Jag hoppas att detta inlägget kommer hjälpa andra som upplever att deras barn har samma problem. Jag visste själv inte vad det var som hände med Ludvig, men efter att ha läst lite förstår jag bättre vad jag ska göra när det inträffar.
